Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer.

En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett..

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i Västsverige påverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. Vårt syfte har varit att öka förståelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och påverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgått ifrån ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssätt i vår ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivå, translokal nivå och samspelet som en mikronivå, lokal nivå inom företaget.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.